Var de gröna pengarna faktiskt finns: hur green-tech-startups hittar kapital 2025

2025 är en konstig tid att starta bolag. Lågkonjunktur, krig, valår i USA, en tysk regering som ingen riktigt vet vart den är på väg. Investerare drar i bromsen. Om du försöker resa pengar till ett gröntech-bolag just nu är det lätt att tro att festen är slut.

Den är inte det. Pengarna finns kvar — de bara ligger på platser de flesta founders aldrig tittar.

Det här är vad Lowina Lundström, VD för EIT InnoEnergy Scandinavia, gick igenom i en intervju på Rejlers Play. Hon investerar i tidiga gröntech-bolag på heltid, så hon vet var det blöder och var det rör sig. Nedan är det viktigaste, sorterat efter hur det faktiskt påverkar dig som founder.

EU har mer pengar än du tror — och de letar bolag

EIT InnoEnergy startades 2010 av EU-kommissionen som en av nio Knowledge Innovation Communities. Uppdraget: accelerera energi-omställningen genom att finansiera early stage green tech. 14 år senare har de ~200 bolag i sin portfölj över sju tematiska områden — energilagring, mobilitet, cirkulär ekonomi, och så vidare.

Det intressanta är ägarstrukturen idag. EU-pengarna har gradvis fasats ut och ersatts av privat kapital: KTH och Uppsala universitet sitter kvar, men nu finns också Société Générale, Santander, ING Bank, Stena, Volkswagen, Schneider, Capgemini, Siemens i ägarmixen. Det betyder två saker för dig:

• Du får inte bara pengar — du får tillgång till deras nätverk. När du behöver träffa rätt person på Siemens går det via en intern intro, inte en kall LinkedIn-DM.
• Det är industri som driver omställningen nu, inte bidrag. "Om du inte har ett lågt klimatavtryck existerar du inte längre," som Lundström uttrycker det. Det är inte CSR — det är inköpskrav.

Det stora problemet: pengarna ligger kvar i potten

Här är paradoxen: EU-kommissionen har vid årets slut pengar kvar i sina fonder. Pengar som ingen sökte.

Anledningen är trivial. Det är för komplicerat att hitta vilken fond som passar dig, vilka kriterier som gäller, när deadline är. De flesta founders ger upp efter andra PDF:en.

InnoEnergy:s svar är något de kallar One-Stop-Shop — en match-tjänst som ligger inom European Battery Alliance och Industrial Value Chain. Du matar in vad bolaget gör och vilken fas det är i; den spottar ut vilka EU-program och fonder du faktiskt kan söka. Det är inte magi — det är att någon orkat indexera saker som tidigare bara fanns spridda över kommissionens hemsidor.

Var du faktiskt söker pengar (Sverige 2025)

Lundströms konkreta tips, i ungefärlig ordning för en svensk gröntech-startup:

1. InnoEnergy. Tidiga rundor, både kapital och nätverk. De gör warm intros, hjälper med ansökningar, sätter ihop styrelser.
2. Vinnova. Transparent ansökningsprocess, breda program. Lågt hängande frukt om man har en bra teknisk grund.
3. Energimyndigheten. Specifikt för energirelaterad innovation. Generösa program, många som inte vet om dem.
4. EU-program via One-Stop-Shop. Använd verktyget hellre än att läsa själv.
5. Strategiska industripartners. Inte alltid pengar direkt — men pilotkontrakt, designpartnerskap, eller ett follow-on-investering är ofta mer värt än preseed-kapital.

Pan-europeisk expansion är inbakad i kraven

En sak Lundström betonade flera gånger: när InnoEnergy investerar förväntar de sig att du har expansionsplaner inom Europa. Det är inte ett trevligt-att-ha, det är ett krav. Anledningen är att deras värdeerbjudande är just panregionalt — de har lokala team i Iberia, Benelux, Frankrike, Tyskland, Centraleuropa.

Konkret: ett svenskt bolag som vill in i Spanien ringer Lundström, hon ringer sin spanska kollega som har kontakter med myndigheter, investerare, markägare. Hela steget från "jag har en kall lead" till "jag sitter i ett möte med rätt person" går från månader till dagar.

Om ditt bolag bara passar i Sverige passar det inte hos InnoEnergy. Det är värt att veta innan du lägger tid på ansökan.

Om Europa "ligger efter USA och Kina"

Det här är en av de mest överrepeterade tropes:erna i tech-pressen — att EU släpar i innovation. SKF:s VD sa det nyligen, och många nickar med. Lundström håller inte med, och hon har ett snyggt motexempel.

Vid OS i somras vann USA 126 medaljer. Kina 91. Imponerande. EU sammanlagt: 301 medaljer. Om man räknar unionen som en enhet, vilket är det enda rimliga jämförelseobjektet med en kontinent som USA, leder Europa fortfarande.

Skillnaden, säger hon, är inte innovation. Det är centrala stödprogram. När USA:s bilindustri kraschade 2008 lanserades TARP — Tesla fick stora belopp, helt rätt sett i efterhand. EU har inget motsvarande på unionsnivå. Det är där vi tappar.

För dig som founder spelar det här ingen praktisk roll just nu — men det är värt att veta att den negativa Europa-narrativen ofta överdrivs. Mario Draghis rapport från 2024 lyfter dessutom Sverige specifikt: dubbelt så produktivt, hög innovationsgrad, en förebild för hela Europa. Vinnova-modellen, omskolning, public-private mix — det funkar.

Northvolt-effekten finns inte (än)

En berättigad oro: efter Northvolts kollaps borde batterier vara giftiga för investerare. Lundström säger nej. "Vi har andra batteribolag i portföljen som fortsätter få finansiering. Vi har inte sett den effekten alls."

Det är intressant. Omställningen är så industridriven nu att enskilda kollapser inte stänger ner sektorn — de bara skiftar pengarna till nästa bolag som kan leverera. Om något skapar Northvolts misslyckande utrymme för konkurrenter.

Det som dödar gröna startups: skalningsklippan

Den största utmaningen vi ser hos våra portföljbolag är steget från "en kund" till "scalability".

Det här är samma fälla som dödar de flesta startups oavsett bransch. Du landar din första pilot, kanske din andra. Sen ska du gå från att leverera en handgjord lösning till att repetera den utan att teamet brinner upp. Det är där execution avgör.

Två saker hon lyfter konkret:

• Founders har sällan rätt nätverk i fas 2. Tidigt räcker akademiska kontakter och din första VC. Senare behöver du people på myndigheter, kommissioner, stora industriköpare, regulatoriska experter. Det är där investerare som InnoEnergy faktiskt levererar — inte i tidiga kapitalrundor utan i intros när du växer.
• Governance och styrelse är inte byråkrati — det är hävstång. Rätt styrelseledamot kan öppna en marknad. Fel styrelseledamot tar din tid utan att tillföra något. När bolaget når serie A bör du redan ha tänkt på det här.

Vad du tar med dig

• Pengarna finns kvar. EU-fonder ligger oanvända vid årets slut. Det är ett distributionsproblem, inte ett tillgångsproblem.
• Använd One-Stop-Shop istället för att försöka mappa EU-fonder själv. Det är timmar mot dagar.
• InnoEnergy + Vinnova + Energimyndigheten är de tre uppenbara svenska kanalerna. Sök dem på riktigt — inte slarvigt.
• Pan-europeisk expansion är ett krav för InnoEnergy. Tänk EU-marknad från dag ett om du vill in där.
• Industri driver omställningen nu, inte bidrag. Bolag som behöver sänka klimatavtryck är dina riktiga kunder och ofta dina bästa investerare.
• Northvolt-kollapsen har inte stängt batterimarknaden. Tvärtom.
• Det är skalningssteget som dödar — inte preseed-rundan. Bygg nätverk och governance för fas 2 innan du behöver det.

"Det har funnits bättre tider för världen," sa Lundström på slutet. "Men i kriser föds alltid nya idéer." Det är en plattityd, men 2025 ser ut att bekräfta den. Industrin kan inte vänta. Pengarna är kvar. Det är fortfarande ditt jobb att hitta dem.