Han har byggt 6 unicorns, nu bygger Martin Varsavsky en AI-läkare med AI som medgrundare

Han har byggt 6 unicorns, nu bygger Martin Varsavsky en AI-läkare med AI som medgrundare

19 November 2026

Martin Varsavsky har varit med och byggt fem unicorns på 30 år, inom telekom, förnybar energi, fertilitet och nu medicinsk AI. Hans senaste bolag, Certuma i Austin, ska bli den första AI-läkaren som godkänns av amerikanska FDA. När han tog in en seedrunda på 10 miljoner dollar från 8VC hade bolaget noll anställda. Det var han och en AI.

Det är chockerande att min medgrundare kan vara en AI. Inte ens under min egen karriär har jag sett ett ögonblick som det här för att starta bolag.

Den här artikeln kondenserar hans intervju i podden Been There Done That till det som går att använda: vad som är samma i varje bolag han bygger, varför han kliver åt sidan när bolaget börjar växa, och varför så många av hans bolag var olagliga när de startade.

Det finns ingen spelbok, bara ett sätt att bygga

Varsavsky är tydlig med att han inte har en manual som heter Bygg en unicorn. Han påminner också om perspektivet: fem unicorns på 30 år, inte på några månader. Två bolag är värda hundratals miljoner, och två har misslyckats.

Det som överraskar mest är att han fortfarande blir förvånad när det går bra.

Ett entreprenörsliv är väldigt rörigt i vardagen. Det jag ser när jag bygger bolag är en massa problem. Framgången kommer när du till slut får din exit och blir chockad över att all den röran ledde till något bra.

Han ser sig som entreprenör, inte som branschentreprenör. När han blev bra på telekom stannade han inte där, och inte heller när han blev bra på förnybar energi. Det gör att varje nytt bolag är jungfrulig mark där domänkunskapen inte hjälper så mycket. Det som följer med är det generella sättet att bygga ett bolag. Baksidan är att omvärlden gärna sätter en etikett på honom: "men du är ju en energientreprenör".

Två regler håller han fast vid:

  • Varje bolag är det sista. Han bygger alltid som om han aldrig ska starta ett till.
  • Aldrig vd för två bolag samtidigt. Han kan vara styrelseordförande för tre och vd för ett, men passionen och intensiteten räcker inte till två vd-roller. Elon Musk är undantaget som bekräftar regeln.

Kliv åt sidan när det börjar växa

Här skiljer han sig mest från Musk. Varsavsky driver bolaget själv fram till produkt–marknadspassform, växande intäkter och riktiga användare. Sedan hittar han en COO som blir vd, och själv blir han ordförande.

De här personerna är de verkliga ledarna för bolagen efter att jag har tagit dem genom början. De är bättre än jag på att skala upp bolagen, så jag kliver åt sidan.

Det har inte alltid lyckats, och ibland har han fått leta igen. Men han beskriver det som en följd av att aldrig se ett bolag som det enda han kommer att ha: då vet man när det är dags att släppa fram en bättre operativ ledare.

Om Musk, som han känner, säger han att det är svårt att lära sig något av honom. Det är som att gå på en otrolig konsert och se en pianist: spelar du bättre piano efteråt? Musk har ingen assistent och inget nära team, investerar aldrig i andras bolag och har inga medgrundare. När Varsavsky diskuterade hans fertilitetsbolag med honom var beskedet tydligt: blev Musk inblandad skulle han bestämma, och i så fall hellre köpa bolagen. Två olika metoder som båda fungerar, och poängen är att inte kopiera den som inte passar en själv.

Seedrunda med noll anställda

Varsavsky har alltid varit en produktchef som blev vd. Förr hade han ingenjörer som byggde demos och mockups, och själv ritade han för hand eller i Figma. För två år sedan testade han att bygga med AI och tyckte inte att det räckte. De senaste sex månaderna har det vänt: nu bygger han sina prototyper själv.

Därför kunde han ta in 10 miljoner dollar utan tekniska medgrundare och utan en enda anställd. Kostnaden var ungefär 8 000 dollar i månaden i tokens, vilket han beskriver som "ganska överkomligt". Investerarna hade inga problem med det.

Efter rundan anställde han ett riktigt team, med bland annat en CTO och en CFO. Men AI:n är kvar i hans sätt att leda:

  • Agenter läser all hans e-post, Slack och WhatsApp och sammanfattar.
  • Varje bolag har en egen kunskapsbas som han frågar när någon undrar något, och han kan svara med en precision han aldrig haft tidigare.
  • Agenterna börjar förstå vad som är viktigt för honom, och till och med stämningen i bolaget: relationerna mellan chefer och hur optimistiska folk är.

Du tror att du läser din e-post. Och det gör du förmodligen. Men du läser den aldrig som en agent kan läsa den.

Han varnar själv för fällan: att allt kan kommas ihåg betyder inte att man ska fastna i det förflutna. Poängen är att få fram det viktigaste.

Idén kom från ett vagel i ögat

Certuma började med ett eget problem. Varsavsky fick ett vagel, fotograferade ögat och frågade en AI. Svaret var rätt: vagel, och ett receptbelagt läkemedel. På apoteket i Miami fick han veta att han behövde recept. Så han bad AI:n om ett recept, och den svarade: jag är inte läkare.

Hur kan det komma sig att AI:n berättar exakt vad du har, tittar på fotot, ger dig ett läkemedel, och sedan när du ber om receptet säger att den inte är läkare? Någon kommer att göra det här. Jag ska göra det.

Problemet han löser är alltså inte att AI kan ställa diagnoser. Det är redan uppenbart. Problemet är att AI inte får förskriva, och att lösa det kräver att teknik och reglering gifts ihop. I hans första jämförelse mot telemedicin hade Certuma rätt i 98,7 % av fallen, läkarna i 96 %.

Med AI kunde han också själv kartlägga alla vägar till godkännande: hur FDA reglerar produkter och behandlingar medan delstaterna reglerar läkaryrket, och hur politiken ser ut. Förr hade det krävt böcker, artiklar och experter.

Många av bolagen var olagliga när de startade

Det här är den röda tråden han själv lyfter fram. När han startade telekomoperatörer var branschen ett monopol, och det var olagligt att vara en ny operatör. Han fick lobba och övertyga regeringar. Samma sak har hänt inom förnybar energi och fertilitet.

Han beskriver dagens läge inom vården som Napster före Spotify: en sorts medicinsk piratverksamhet där AI:n redan berättar vad du har men inte får ta sista steget. Regulatorerna ser nyttan men oroar sig, med rätta, för hallucinationer.

Lärdomen från Spotify och Netflix är att det inte räcker att göra något lagligt. Man måste också göra det bättre. BitTorrent krävde hårddiskar fulla av filer. Spotify gjorde det enklare och lät upphovspersonerna få betalt. Certumas motsvarighet är att språkmodellen inte står ensam:

Vi använder språkmodeller, men de kontrolleras av en deterministisk mjukvara som vi har utvecklat. Det är den som är vår unika del, inte språkmodellen som vem som helst kan få tag på.

Den deterministiska delen ser till att AI:n aldrig avviker från vedertagen behandling, aldrig förskriver något som inte får förskrivas, och aldrig ger fel läkemedel eller fel dos.

Rätt vision, fel utförande

Två av hans bolag gick inte bra. I båda fallen hade han rätt om trenden, men fel om utförandet.

  • Einstein Net var ett av Europas första molnbolag, runt 2003–2005. Alla höll fast vid sina laptops, och Varsavsky förlorade omkring 100 miljoner dollar av egna pengar innan han sålde för nästan ingenting. Köparna red sedan på molnvågen.
  • Fon blev världens största wifi-nätverk och var värt hundratals miljoner. Men han såg inte att mobilnäten skulle bli så bra, och när EU avskaffade roamingavgifterna försvann mycket av poängen.

Jag har inte haft fel om tekniken. Jag har inte haft fel om visionen. Men jag har haft fel om utförandet två gånger. Jag såg inte andra trender som gjorde min produkt mindre användbar.

Var öppen med riskerna

Certumas största risk är regleringen: tänk om medicinsk AI inte regleras alls, eller om det tar för lång tid? Han säger det rakt ut, både till investerare och i intervjun. Han lyfter också den politiska motvinden mot AI, som inte blir lättare av att AI-bolagens egna ledare varje dag varnar för att tekniken kan utrota oss.

Men risken är också affären. Investerar man när den regulatoriska vägen är klar är värderingen högre och avkastningen lägre.

Han har tagit bolag till börsen, och ett prospekt är fullt av risker. Det har lärt honom att redovisa dem. Investerare är sofistikerade, och om de ser en grundare som inte förstår sina risker kan de tacka nej. Ofta går saker fel på ett förutsägbart sätt, och då beror det på att man inte gjorde tillräckligt för att förebygga det.

Platsen är en möjlighet

Certuma byggs i Austin. Varsavsky bor i Miami av familjeskäl, men för det dagliga bygget tycker han att Austin är bättre. Han byggde tidigare mer i New York och Kalifornien, men där lever de anställda sämre på samma lön, eftersom skatter och hyror äter upp mer. Samma sak gäller den stora utbetalningen vid en exit.

För den som bygger i Europa ser han London som platsen som har alla tre saker som krävs: bra universitet, riskkapital och grundare. Andra städer har delar av det, men inte allt. Extraordinära bolag kan uppstå på ovanliga platser, men det händer sällan.

Tre saker att ta med sig

  1. Bygg generalistens muskel, inte domänens. Varsavsky byter bransch varje gång. Det som följer med är inte branschkunskapen, utan förmågan att bygga ett bolag och att se det nya som det är. Han kallar det den tunna linjen mellan erfarenhet och fördom.
  2. Leta efter glappet mellan vad världen redan tycker och vad reglerna säger. Telekom, Spotify, Uber och nu medicinsk AI: samhället är redan övertygat om att något borde vara lagligt, men det är det inte än. Den som gör det lagligt och dessutom bättre vinner.
  3. AI har flyttat startlinjen. En erfaren grundare tog in 10 miljoner dollar med AI som enda medgrundare. Prototypen, utredningen av regleringen och överblicken över bolaget gick att göra själv. För den som vill starta nu har trösklarna aldrig varit lägre.

Baserat på en intervju med Martin Varsavsky, grundare av Certuma, i podden Been There Done That. Siffrorna är de han angav vid tiden för intervjun.